Varför tycker jag så mycket om att lyssna på Laleh? Det är knappast bara att hon har en egen röst och att låtarna ofta är bra i allmänhet. Jag tror att det beror på att hennes visor sin livshunger till trots ofta är deprimerade och handlar om döden och dödligheten. Ställd inför dessa omänskliga faktum kan jag ta emot Lalehs texter som starka besvärjelser och få en hel del tröst från dem.
Så kan musiken fungera som de finaste, sköraste delarna av religion.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar